Projektet Föreningshus i utveckling 2021-2023
Vi samlar på denna sida nyttig information och länkar som hänför sig till saken.
Byacoachning
Byacoachning är ett nytt koncept i olika moduler. Utbildningsämnena är relaterade till by- och föreningsaktiviteter på ett eller annat sätt. När man beställer en byacoach till byn kan man till exempel börja med grunderna i föreningsverksamhet, med kommunikation, medelsanskaffning eller de föreningsaktivas digitala färdigheter. Läs mera här på SILMU-byars sidor.
Byatrygghet
På byanivå kan alla inverka tillsammans på säkerheten. Har man första hjälp kunniga personer i byn? Och kan någon förstahandssläckning? Var hittar man närmaste rörmokare? Genom att kartlägga hurudana resurser och hurudant kunnande det finns att få i byn, kan man förbereda sig på att få hjälp i störnings- och undantagssituationer.
Broschyren Byaverksamhet skapar trygghet (SILMU-byar)
På Finlands Byars sida angående byatrygghet kan man bekanta sig med temat och ladda ner nyttigt material.
Li-Marie Santalas presentation angående byatrygghet.
Energi och uppvärmning
Projektet Kehittyvät kylätalot” har arrangerat en energikväll, vars tema var föreningshusens energilösningar och hållbara utveckling. Som föreläsare var Jukka Korri från Ramboll Finland Oy. Här finns länk till hans föredrag (på finska).
Evenemang
Länk till Guidebok för evenemangsarrangörer (SILMU-byar)
Föreningshusens infokort
Föreningshusets infokort (ladda upp powerpoint-version).
Guiden ”Kylätalot käyttöön”. Broschyren är på finska och från 2012, men största delen är ännu högaktuellt.
Föreningshus- samt servicemapp
Mappens innehållsförteckning samt korta anvisningar i word-format. Uppdateras regelbundet samt nytt innehåll läggs till vid behov.
Marknadsföring
För tillfället finns det egentligen bara en gemensam mera omfattande plattform för marknadsföringen dvs Seurantalot.fi som upprätthålls av Finlands Hembygdförbund. Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU håller som bäst på med ett projekt Förening360 som stävar till att bygga upp en mera fungerande portal med användande av modern teknik.
Räddningsplan
Utgångspunkten visavi föreningshusens säkerhet och räddningsplan är planering och förebyggande åtgärder. I föreningshusets räddningsplan granskar man föreningshusens riskplatser från två perspektiv: hurudana faror orsakar föreningshusets egen verksamhet och hurudana faror kan det rikta sig till huset utifrån?
Man kan till exempel skriva upp saker i ett vanligt textbehandlingsdokument. Det finns även färdiga botten men deras dåliga sida är att de sällan är användbara som sådana. Husets storlek och existerande faror avgör planens omfattning. Det är viktigt att man inte gör planen för omfattande så att den hamnar i mappen för att täckas av damm. Det är skäl att fundera på om det finns det sådana saker som man genom att ändra kan bidra till att öka på säkerheten. Det är bra att granska planen en gång i året så att den är aktuell. Två viktiga saker som vink: har du laddat ner 112-mobilappen i telefonen? Se till att föreningshusets husnummer är synligt så att både gäster och räddningsverket hittar fram.
Anvisningar för uppgörandet av räddningsplaner:
Modell räddningsplan för mindre publiktillställningar
Understöd och bidrag
Information om föreningshusens reparationsbidrag av Finlands Hembygdsförbund. Ansökningstiden är årligen i september.
Man kan också ansöka om bidrag av den lokala Leader-gruppen. I Nyland finns det fyra olika Leader-grupper, dvs Pomoväst, Ykkösakseli, EMO samt SILMU. Kontakta din egen Leader-grupps projektrådgivare vid behov.
Bakgrund och mål
Svenska kulturfonden har beviljat ett bidrag på 28 000 euro för projektet ”Föreningshus i utveckling”. Målet med projektet är att mångsidigt förbättra nyländska föreningshus olika funktioner och ekonomi. Förverkligare av projektet är Nylands Byar rf i samarbete med SILMU-byar. Projektet utförs under tiden 1.1.2021 – 31.12.2023.
I projektet får byar och stadsdelar hjälp med att bland annat kartlägga föreningshusens användningsmöjligheter och meningen är också att utveckla bra och lönsamma sätt att använda och marknadsföra husen på. Målet är även att öka på föreningshusägarnas knowhow, till exempel kunskapen om saker som har med underhåll och byggnadernas säkerhet att göra. Under projektet gör vi nya eller uppdaterar tidigare uppgjorda räddningsplaner och serviceböckerna för de deltagande föreningshusen.
Också föreningshusens image förbättras och de föreningsaktivas kunnande i kommunikation ökas under projektets gång. Ett tiotal svensk- eller tvåspråkiga föreningshus från Nyland tas med i pilotprojektet. I fortsättningen kan alla föreningshus ta del av olika färdiga modeller och god praxis angående föreningshus.
Tilläggsinformation ges av Nylands Byar rf, Mikael Gerkman, 045 267 4585, toimisto@uudenmaankylat.fi
samt SILMU-byar, Li-Marie Santala, 040 158 8038, li-marie.santala@silmu.info.
Det finskspråkiga projektet Kehittyvät kylätalot – Utveckling av föreningshusen
Föreningshus videon
I projektet producerades för marknadsföringen av föreningshusen presentationsvideon.
Här under videon från Folkets hus i Antskog och Vihtijärvi föreningshus.
Antskog: https://youtu.be/5LWbqmdnn8c
Vihtijärvi: https://youtu.be/0RXyCOEKAPw
Joonatan Stenwalls vinkar och synpunkter till att göra en video:
Visualitet är aktuellt
En video tjänar för synlighetens skull bättre än en traditionell text. Spridningsmöjligheterna är stora: YouTube samt andra some-kanaler. Videon fungerar som ett hjälpmedel för marknadsföringen (inkastare).
Videons grundramar
Videon ska vara koncentrerad, maximal längd ett par minuter. Om längden är mer, måste innehållet verkligen vara intressant.
Textremsa
I some syns videona utan ljud. Textremsorna förbättrar tittarbekvämligheten och möjliggör olika språkversioner.
Informationsruta
Fält för tilläggsuppgifter, nätsidor, karta och adressuppgifter, möjliga tack o.s.v.
Saker man måste fundera på vid planering av videoinnehållet:
Vilka är ert föreningshus fysiska attraktionsfaktorer?
T.ex. läge, gårdsplan o.s.v.
Vilka är föreningshusets användningsmöjligheter?
T.ex. för ordnande av möten och/eller fester, finns det audiovisuella apparater?
Hittas ert föreningshus?
T.ex. nätsidorna, bokningskalender, tilläggsuppgifter.
Hur är utrymmena utrustade?
Om huset fungerar som t.ex. ett festutrymme, så är dukade bord mer frestande, än odukade tomma bord. Kunde man i stället för att filma tomma utrymmen, få med lite människor? Kunde man filma något arrangerat evenemang i föreningshuset?
Tidschema
Sommaren är den bästa fotograferingstiden, då fungerar solen och naturens grönska som tilläggsestetik.